Kapitel 2e
Sidorna 36-39
BROTTSMÅL
Förundersökning
- Om någon begår ett brott, t ex en stöld, kan han bli åtalad. Innan åtal kan väckas ska en förundersökning genomföras. Vad innebär detta?
- Vad innebär ett anhållande och vem beslutar om detta?
- Vad menas med häktning?
- En häktningsförhandling måste ske inför domstol. Hur snart måste detta äga rum?
- Vad gör åklagaren efter att en förundersökning är gjord?
MINDRE ALLVARLIGA BROTT
- Alla brott behöver inte leda till åtal vid domstol. Ge exempel på mindre allvarliga brott och vad åklagaren eller polisen utfärda vid sådana brottsrubriceringar?
HUVUDFÖRHANDLING VID BROTTSMÅL
- Vid tvistemål går det ju till så att man börjar med en s.k. Förberedelse och därefter sker själva Huvudförhandlingen. Hur går det till vid brottsmål?
- Redogör med hjälp av uppritade boxar eller likande för hur en huvudförhandling vid ett brottsmål går till?
- Redogör på ett skissartat sätt hur de inblandade normalt sitter vid ett brottsmål.
10. Efter huvudförhandlingen sammanträffas rätten, dvs. juristdomaren och nämndemännen. Vad kallas denna mötesform som alltså äger rum efter själva huvudförhandlingen?
11. Vad bestäms på detta möte?
12. Kraven på bevisning i svenska domstolar är höga för att någon skall kunna bli dömd för ett brott. I detta sammanhang hänvisas ofta till en viss princip. Vilken?
13. Om en dom har utfärdats i tingsrätten, hur lång tid har då en tilltalade eller åklagaren på sig att överklaga till nästa instans(, dvs. till Hovrätten)?
14. Hur sitter de inblandade vid ett brottsmål? (Se skiss sidan 38)
15. IFYLLNAD. Från gripande till åtal.
16. IFYLLNAD. Proceduren vid Huvudförhandlings i Brottsmål.
